ENISA publicerade den 22 september sin årliga hotbildsrapport, baserad på 8 257 registrerade incidenter mellan juli 2025 och juni 2026. Offentlig förvaltning var den mest utsatta sektorn med 32 procent av alla attacker. 73 procent av de drabbade organisationerna omfattas av NIS2. Rapporten lyfter en svensk fallstudie där en attack mot en IT-leverantör slog ut system hos flera myndigheter och kommuner, som illustration av hur leverantörskedjans beroenden sprider konsekvenser bortom den primärt drabbade.
Novudom Veckobrev – Vecka 39, 2026
ENISA:s årliga hotbild dokumenterar 8 257 incidenter och pekar ut offentlig förvaltning som mest utsatt sektor. I Sverige agerar IMY mot en systemleverantör med 2,2 miljoner personers data, Skatteverket stoppar sin molnflytt och MCF:s ramavtal för 3 miljarder kronor visar att NIS2 redan är ett kommersiellt tilldelningskriterium.
ENISA dokumenterar 8 257 incidenter och pekar ut offentlig förvaltning som mest utsatt
Kontrollera att er riskbedömning väger in leverantörskedjans exponering, inte bara er egen. ENISA:s data visar att angripare väljer ingångspunkten med bredast spridning, och för de flesta organisationer är den en delad IT-leverantör.
IMY bötfäller Miljödata med 1,8 miljoner kronor för bristande tekniska skyddsåtgärder
Integritetsskyddsmyndigheten meddelade den 22 september en sanktionsavgift på 1,8 miljoner kronor mot Miljödata i Göteborg AB. Bolaget, vars system hanterar uppgifter om 2,2 miljoner personer i en majoritet av Sveriges kommuner, hade brustit i artikel 32.1 GDPR, kravet på lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder. IMY har ytterligare pågående granskningar av bolaget.
Avgiften är liten i absoluta tal men stor i signal. IMY granskar nu leverantörer som hanterar data åt många kommuner samtidigt, och en brist hos leverantören blir en artikel 28-fråga för varje personuppgiftsansvarig kommun. Säkerställ att era biträdesavtal innehåller verifierbara tekniska krav, inte bara en policy.
Skatteverket pausar sin molnflytt efter polisens säkerhetsbedömning
Skatteverket stoppade den 22 september sin planerade migrering till molntjänster, efter att Polismyndigheten signalerat att flytten riskerar att skapa nya säkerhetshot. Även Valmyndigheten har pausat sitt molnarbete. Beslutet speglar den bredare diskussionen om digital suveränitet och tredjelandsöverföring som pågår i svensk förvaltning sedan Schrems II, men det här är första gången en myndighet av Skatteverkets storlek offentligt stoppar en pågående migrering.
Beslutet visar att myndigheterna nu väger risken mot nyttan i varje enskild migrering, inte behandlar molnflytt som ett defaultval. Organisationer som levererar till offentlig sektor bör granska om deras egen hosting klarar de krav myndigheterna ställer, och planera för alternativ innan upphandlingskraven skärps.
EDPB antar harmoniserad metod för beräkning av sanktionsavgifter
Europeiska dataskyddsstyrelsen antog den 21 september riktlinjer som harmoniserar hur tillsynsmyndigheterna beräknar GDPR-böter. Metoden bygger på fem steg, från en startpunkt baserad på överträdelsens allvar, via justering för omsättning och försvårande respektive förmildrande omständigheter, till en prövning mot det lagstadgade taket och en slutlig effektivitetsbedömning. EDPB antog samtidigt riktlinjer för samspelet mellan GDPR och förordningen om digitala tjänster (DSA).
Den harmoniserade metoden gör bötesnivåerna mer förutsägbara, vilket gör att det går att räkna på exponeringen i förväg. Låt juridik eller dataskyddsombud göra en provberäkning enligt EDPB:s femstegsmodell för er största behandling. Resultatet är ett underlag för riskaptitbeslutet som styrelsen ändå ska ta.
SOU 2026:56 föreslår lag om företagsansvar för leverantörskedjans hållbarhet
Regeringen publicerade den 17 september betänkandet "En lag om företagsansvar" (SOU 2026:56), som genomför EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet (CSDDD). Förslaget innebär att företag över en viss storlek ska kartlägga, förebygga och åtgärda negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljö genom hela sin värdekedja. Även om direktivet primärt adresserar hållbarhet skapar det en juridisk struktur för leverantörskedjans styrning som direkt anknyter till de krav på leverantörshantering som redan finns i NIS2 artikel 21.
Organisationer som redan arbetar med leverantörsbedömningar under NIS2 bör samordna den processen med de nya kraven i SOU 2026:56. Informationsunderlaget är i stora delar detsamma, och två separata processer för samma leverantörskedja kostar dubbelt utan att ge bättre svar.
MCF väljer Netsecurity i ramavtal värt 3 miljarder kronor med NIS2 som drivkraft
Myndigheten för civil beredskap (MCF) tecknade den 17 september ett ramavtal för samhällskritisk digital säkerhet värt totalt 3 miljarder kronor. Netsecurity, som rankades etta i två av tre delområden bland 19 anbudsgivare, får en andel på upp till 800 miljoner kronor över fyra år. MCF angav NIS2 och den nya cybersäkerhetslagen som central drivkraft bakom upphandlingen, som är den hittills största enskilda med uttrycklig NIS2-koppling i Sverige.
Upphandlingen visar att NIS2 redan är ett tilldelningskriterium, inte bara ett kommande krav. Leverantörer till offentlig sektor som ännu inte kan dokumentera sin NIS2-mognad riskerar att sorteras bort i kvalificeringsfasen. Gå igenom era tre största offentliga kontrakt och kontrollera vilka säkerhetskrav som gäller vid nästa förlängning.
Advanias AI-chef uppskattar att 30 till 50 procent av AI-användningen saknar styrning
Errol Norlum, AI-chef på Advania, uppskattar i en intervju publicerad den 23 september att mellan 30 och 50 procent av AI-användningen i organisationer sker utanför IT-avdelningens insyn. Hos en reglerad kund mättes siffran till 44 procent. Fenomenet, som kallas shadow AI, innebär att medarbetare använder AI-verktyg utan att organisationen vet vilken data som matas in eller vilka beslut som fattas med stöd av resultaten.
AI Act artikel 4 kräver att alla som berörs av AI-system har tillräcklig AI-literacy. Det kravet kan inte uppfyllas om organisationen inte vet vilka system som används. Första steget är att kartlägga den faktiska AI-användningen, inte genom att förbjuda den, utan genom att ge medarbetarna ett godkänt alternativ med tydliga riktlinjer.
Veckans reflektion
Regelverken konvergerar. NIS2 driver upphandlingskrav, CSDDD delar leverantörskedja med NIS2, EDPB:s bötesmetodik gör kostnaden beräkningsbar och shadow AI gör styrningsfrågan akut. Den organisation som fortfarande har digital risk avgränsad till IT-avdelningen missar att frågan nu sitter i varje avtal, varje upphandling och varje styrelseprotokoll. En NIS2-check tar tre minuter och ger ett underlag som visar var ni står i förhållande till baskraven.